Kalas

Ja då var älgjakten slut för den här säsongen och nu börjar den stora uppstädningen inför jul och nyår. Helgen bjöd även på en överraskning. Order var: ombytt och klar halv sex på lördagskvällen för då kom taxin. Det kändes verkligen besvärligt och ärligt talat "mostat". Efter en dag ute i -15 grader hade TV soffan under dubbla filtar varit att föredra. Jag hade ingen aning om vad som var på gång och det sista jag trodde var en uppvaktning i förskott. Mina arbetskamrater hade ställt till med firandet i byastugan i Korsträsk och tur var det att jag inte vägrade åka med i bilen. Jag hade faktiskt tänkt hoppa över mitt kalas för sån är jag, men så här i efterhand kan man fundera hur det skulle ha varit om ingen brydde sig. Nä, jag blev glatt överraskad och har nu fått börja vänja mig med vad som komma skall. Hittade dessa tänkvärda ord i mailen idag.

Att åldras är som att bestiga ett berg. Man blir lite andfådd men får en mycket bättre utsikt

Älgförvaltning

Adventstök på två timmar inte det allra grundligaste men adventstakarna och julgardinerna är på plats och resten får man ordna efter jakten. Senaste informationen om älg på marken är från lite till mycket, och förstås sista helgen. Det är ett ypperligt exempel på hur svårt det är att förutspå hur älgstammen ser ut i ett stort län som norrbotten, älgen rör sig på betydligt större områden och har längre vandringsstråk än på andra områden i vårat land. Det skapar problem som vi får hoppas på ska lösas när vi står inför en ny älgförvaltning. Nu har kretsarna en viktig uppgift att fundera på hur länets ska indelas i lämpliga områden för att förvalta en älgstam bla. utifrån rörelsemönster. Men det viktigaste med det nya älgförvaltningsförslaget är inte älgarna utan det är människorna som sitter i dessa älgförvaltningsområden.

På väg

Äntligen är den på väg, den nya kameran. Nu skulle bara den ljusa delen av dagen ha varit längre och lite varmare. Den sista älgjaktshelgen närmar sig förmodligen med kyla. Just nu är det -24 och det kan vara risk för att jakten ställs in för både jägare och hundar. Men det är bara passa på att vara ute när man är ledig i dagsljus och blir det inte älgjakt så kan jag jaga annat...

Åtelkameror

Ja då var det fram något och luktade på kameran inatt. En liten aning fick jag när jag hörde en av hundarna stiga upp. Undra hur många åtelkameror det finns ute i våra marker med eller utan tillstånd, den här är satt upp med omsorg och kan endast fota rörelser på min tomt nattetid och förstås så är det skyltat.

Ripsa

Ripsa rundan, tolv dovhjortar och en älgko med två kalvar. Viltrikedomen är facinerande. Inte som hemma, mina viltobservationer under hela älgjaktsäsongen har varit två älgkor med varsin kalv och en räv. Det gäller att inte tappa gaisten men lite förnöjer, numera får man känna jaktlycka när man ser ett färskt spår eller snarare ett dygnsgammalt.

Min första ......

Tillbaks i det gamla, min andra älg. Den känslan glömmer jag inte, det kan inte ha gått många sekunder efter skottet när anropet hördes på jaktradion. Var det du ropade min gammel svärfar, ja svarade jag. Jag tyckte det var din 308 jag hörde, sen hann jag knappt fram till älgen som låg 30 m ifrån mig tills dess han var hos mig. Hornkronan var lite annorlunda och det är det jag försökte att skymma på bilden. Den fick ligga i garderoben i några år innan den kom upp på väggen, men nu tillhör den inredningen och är prydd med så mycke saker att det är svårt att se den.

Rävåtel

Bärbar rävåtel för en riktig bya tjuv. Räven har besökt de flesta gårdarna i byn, i brist på föda försvinner sopkvastar, sopor och foppatofflor. Mitt bäverskinn är helt klart intressant, det fick jag spåra en bit in i skogen. Inte lustigt med räv på farstu bron om den visar sig ha rävskabb. Här bakom huset är det skjutit en räv förut och vad som gör det minnesvärt är att mitt i natten när det small vaknade min pappa som var på besök, han var helt förstörd och trodde att något allvarligt hade inträffat. Sen var det dottern som inte ens reagerade. Nu är alla i huset varnade och jag hade tänkt att ta den i natt. Jag tror inte jag är ensam i byn som har tänkt detsamma så vi får se vem som har den intressantaste åteln eller vem som håller sig vaken längst.

Länk

Idag tänker jag faktiskt länka till min dotter´s blogg. http://vinteris.blogspot.com/Det kan ge en lite eftertanke om livet som utflyttad. En del flyttar frivilligt andra kanske måste. Men det kan finnas saker och ting som kan vara viktiga för att vänja sig med det nya livet på annan ort. I hennes fall Ronny Eriksson och Euskefeurat.

Saft Maja

Äntligen har Saft Majan kommit, det har inte varit helt lätt att få tag på denna fantasiska uppfinning. Nu kan jag göra lite plats för älgköttet som inte var helt självklart för några veckor sedan. Älgjakten är nu på nedräkning här uppe och många har redan avslutat. Det är inget snödjup ännu men man håller andan och hoppas att vi klarar oss undan allt för mycket nederbörd tills dess att jakten är slut. Sen är det bara att plocka fram Tegsnäsarna. Det är faktiskt lite vemodigt att avsluta jakten, tänk nu måste man städa bort det mesta som har lagrats på sin speciella plats i höst. Alla bra att ha saker har faktiskt blivit en rejäl hög efter ett par månader. Fast allt plockas inte undan, JAQT-kvinnligt nätverk hade en träff igår och där blev det både harjakt och ev en toppfågeljakt inplanerad i väntan på ripjakten.

Snökristaller

En jaktlig sett lugn dag. Ett par älgspår som inte var helt färska och älgarna verkade forcera fram utan att ha tid med varken mat eller tarmtömning. Kallt som sjutton var det också idag och när det känns si så där tar jag fram kameran. Snön fanns i luften och jag gjorde ett försök att fånga snöflingorna på bild. Det blev inte så bra med macrot när jag inte hade stativ och skakade av kölden. Men snöflingor är facinerande och ingen var lik den andra. Snöflinga är ett exempel på en fraktal, inte något jag studerat men jag förstår att det alltid funnits människor som funderat och ur den skaran har en del matematiker blivit fraktalister.

Vit älghund

Idag har Bosse varit till hjälp i vårat jaktlag. Bosse det är grannlagets vita älghund och han hittade en älg på våra spårlösa marker. Inte den vanligaste älghundsrasen men intrycket är en mycket duktig, trevlig och fin hund som här står vid den fällda fjolingen. Inte lätt för den hunden att förneka vad han sysslat med. Något nytt är att hundar inte har hundnamn längre, för vad säger man om namn som Bosse, Märta och Solbritt.

Sista helgen i Oktober

Helgen har varit ganska bra, jag säger ganska för att på Lördagen när jag kom fram på mitt pass såg jag något som liknade bakdelen på en älg stå i kanten av snåret. Det var inte något smygföre så den var bara att räkna bort. Söndag gick jag inte så långt hemifrån med Rock och han fick lust att springa hem. Jag kan förstå att han gav upp för där fanns inte ett spår av en klöv. Min uppgift fick bli drevkarl och det var nog det enda rätta för stegen ekade i skogen. På min tur gick jag förbi ett gammalt torn som sedan länge varit helt obrukbart. Nu var där ett nytt litet hygge perfekt att passa vid. Såvida tornet tål en uppstigning så är det bara att ändra takets lutning. Och hur gick det med hunden, han måste ha tänkt till om meningen med livet osv för han tog bakspåren tillbaka och letade upp mig.