Ett stort tack...

 

Det gick inte att göra som strutsen och när jag blev varse om det började nerverna att dallra. Men det blev en bra dag med kombinerad nyårsafton och kalas. Nu är det väl så att jag börjar få rutin på att fira min födelsedag den sista dagen på året. Men det har varit ett par misstag genom åren, firandet vid jämna år har missats och jag har blivit uppvaktad ett år för tidigt. Strax innan tolvslaget efter sång och tal kom sista presentern ett nytt "tungt objetiv" så nu vet jag vad som väntar när ljuset återvänder. Tur är att jag inte blev född till struts för vad hade jag då missat. Ett stort tack till alla som gratulerat mig på denna dag.