Fint folk

Disponent Sundström och revirförvaltaren på 188o-talet. Det här var verkligen gräddan på den här tiden. Dom står framför herrgården som byggdes 1880 och revs 1930. Det fanns 21 rum och 19 kakelugnar och var utsökt målat in och utvändigt. En stor sal var kontorslokal med pulpeter för stående skrivare. Denna sal blev skola för byn omkring 1915. På avstånd från herrgårn och tjänstebostäderna fanns ladugård för 91 kor och avelstjurar från England.

Älghund

Fick förtroendet att passa våran nya söta medlem i Stockfors jaktlag. Hon hittade grannens kanin och bevisade att hon hade jakt i sig. Det behövs om man ska skälla på skogens konung, och det plus goda nerver om man träffar på en björn. Hon är en riktigt tuff brud. Idag har vi fyra hundar i laget där Smulan blev den tredje tiken. Laget består av 29% kvinnor och 75%tikar. En fördelning i rätt riktning.

Lagårdsdörr

Den här dörren tillhör en ladugård från 1800 talets andra hälft. Den är från den tiden när Stockfors blomstrade och det fanns herrgård med pigor och drängar. Tänk om man kunde se alla som passerat genom dörren. Det har hänt mycket under dessa år. En dörr som åldrats med skönhet. Skulle kanske önska att man var som en dörr...

Tanten med tomaten

På andra sidan Stockforsälven står detta lilla hus. Här bodde det en tant som hade tomater vid husväggen inte alltför vanligt i dessa bygder under 40-talet. Min mamma som hade till uppgift att bära ut posten blev fascinerad över den spännande tillsynes goda grönsaken som började bli svagt röd. Tanten lovade att det skulle få bli hennes belöning så fort den var mogen. Så klart blev förväntningarna stora. Till slut var den röd och mogen. Hon fick den, tog en tugga men tyckte inte den smakade gott. Hon höll god min, på den tiden var det ofint att klaga. Hur många barn idag skulle bita och tiga??

Storforsen

Det här är den enda orsaken till turistbesöken i Stockfors, nämligen trötta eller utländska ekipage som läser fel på kartan. Visserligen har vi fina forsar men turisterna skulle kalla det vilseledande reklam.

Undrar hur många foton som är tagna i Storforsen inte alla platser som har självgående marknadsförning. En plats som alltid funnits och kanske på grund av hemmablindhet har utnyttjats på fel sätt då menar jag att besökarna kunde göra ett stopp i samhället. Kanske ett tillägg på vägskylten ÄLVSBYN C-INFORMATION STORFORSEN.

Grund i fjällkanten

Midsommar i Kvikkjokk så vackert som det bara kan bli. Myggträningen blev inte av, dom visade sig inte. Men vi hittade den här fina grunden under mossan i skogen. Måste vara gammal kanske fanns när Linne passerade på sin Lappplandsfärd. Såvida den inte var historia redan då. Det här måste forskas vidare på. Lite fundersam om det är intressant för historien. Problemet kan vara att den är fyrkantig. Historikerna önskar hellre att saker är runda på dessa breddgrader. Men historia är historia fyrkantig eller rund!!!

Grillbrud

Snart stundar midsommar. Tradition är att tillbringa helgen i Kvikkjokk. Där börjar sommaren och där tränar man upp den mentala delen av en stundande myggsommar. Den här sommaren kanske inleds hemma i Stockfors. Vad ska man då träna upp? Kanske pinnbrödsbak vid en myggfri eldstad. Med tanke på grannens resultat så kanske vi får träna tillsammans. Vi får se vart vi åkte, klarar vi myggor eller pinnbröd.

Igelkott

Sammanfattning av helgen som gått. Regn och jobb. Två ljusglimtar sonen kom hem och igelkottsbesök. Inte varje dag, det är tolv år sen det sågs en igelkott på den här tomten. Verkade rätt så ensam. Frågan är om det är samme individ.

Måste ta reda på fakta. Hur länge lever dom? Kanske hittar ett igelkottaskinn på tomten snart.

Våtmarksstipendium

Inbjuden till utdelning av våtmarksstipendium. Första våtmarken jag ser på nära håll. Imponerande att en by under tjugofem års tid har arbetat med detta. Den har sen 1800-talet brukats som slåttermarker. Tittar ut över träsket och tänker här verkar det mest vara fiskmås. Det var tydligen ingen vanlig mås det var en flock dvärgmåsar. Så dåliga är kunskaperna om våra "vattenfåglar".

Ett måste är en bra kikare, Men nu förstår jag varför det finns fågelskådare. Det höll på att vakna något som jag snabbt fick släppa. Det får bli i nästa liv.

Öga mot öga

Dagens spaning på jaktmarken resulterade i ett skarpt läge. Vad trodde hon jag var?

Alltid lika facinerande se en älg. Helt ovetande om att vi förvaltar den.

Jakt på motiv

Börjar förstå fotografens jakt efter den bästa bilden. I mitt fall där jag lever, i naturen. Med kameran i handen börjar man betrakta allt omkring sig i formatet 15 tum. I brist på annat är blommor ett tacksamt motiv. Tänk om alla skulle bära med sig kamera för att upptäcka de små tingen. Då kan även mindre varelser och maskrosor bli värdefulla.

Björnföda

Mors lilla Olle i.....Blåbären blommar bakom huset. För mig är det inte bara paj och sylt. Det påminner även om att man inte är ensam i skogen, inte heller bakom huset. Det kanske är dags att mentalt förbereda sig igen, som alla tidigare år. Björnmötet. Vårat stora rovdjur som inget gör oss människor. Såvida man inte är jägare......