Inbjuden till utdelning av våtmarksstipendium. Första våtmarken jag ser på nära håll. Imponerande att en by under tjugofem års tid har arbetat med detta. Den har sen 1800-talet brukats som slåttermarker. Tittar ut över träsket och tänker här verkar det mest vara fiskmås. Det var tydligen ingen vanlig mås det var en flock dvärgmåsar. Så dåliga är kunskaperna om våra "vattenfåglar". Ett måste är en bra kikare, Men nu förstår jag varför det finns fågelskådare. Det höll på att vakna något som jag snabbt fick släppa. Det får bli i nästa liv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar