Spännande att närma sig något som ser ut som ett perfekt björnide. När man sen får en titt från andra sidan så blir man inte förvånad. Givetvis så tittar man man sig runtomkring och tänker att det inte så långt kvar till bilen. Idag fick jag berättat om ett närgånget björnmöte där personen övervägde att hoppa i Brudforsen vid Piteälven som icke simkunnig, då kan man förstå läget att välja mellan pest och kolera. Tur jag inte hört den vid det här tillfället. Mantrat blir "jag är inte rädd för björnar".
1 kommentar:
Jagar ni björn med?
Skicka en kommentar