onsdag 9 september 2009
Gävle då är det långt kvar
Vad finns det i tankarna hos en utflyttad Norrlänning. Förstår alla hur långt Sverige är och hur vi faktiskt skiljer oss från varandra både i tankar och språk. Pratat med en som flyttat: "Exempel kan vara att på mitt arbete är det svårt att uttrycka sig som alla andra. Alla här i södra Sverige har många fina inlindade argument med ord som inte alltid kan förstås och känns betydelselösa. Hur förklarar man ett argument som mer uttrycker sig i magkänsla än i ord." Kan det vara många norrlänningars stora handikapp i en omgivning som inte är hemma. Det kanske egentligen inte är ett handikapp i andras ögon utan endast i sina egna. Enligt Fredrik Lindströms språkprogram är uttrycket i ord och mening kortare ju längre upp i norden man kommer. Jag kan konstatera att det stämmer på urnorrbottningen. Det människor från sydliga breddgrader uttrycker på två meningar säger vi på några få ord. Norrlands guld reklam är det en Norrlännings verk för det finns något bekant i den? Då kan man fundera vad tänker dom om oss....
Upplagd av
Kicki
Etiketter:
Språkförbistring
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar