Detta händer endast en dag som inte är en jaktdag. På ca 6o meter stod den och tittade på mig i nästan fem minuter, jag kunde lugnt fota och hann till och med byta objektiv på kameran.
Alla dagar är definitivt inte soliga. Lång sammanfattningen av helgens jakt. Lördagen började rätt lungt för Rock och mig. Sen hände det lite saker och Rock hittade färska spår som av de manliga jägarna var av två djur, ko och kalv. Jag såg spåren och konstaterade att det var även ett till vuxet djur. Hunden for efter spåren och jag kunde följa honom på Astron. Förstod att det var hett när han passerade hemmet på 300 m utan att få hemlängtan. Efter några kilometer var det fast ståndskall på fel mark. En från grannlaget gick på det men när hunden fick se en främmande människa lämnade han älgarna. En hunds ära är sårbar i andras ögon. Men för att återgå till spåren av två djur som var tre, ack vad jag fick strida. Sida vid sida med jaktledaren på en noggrannare spårutredning beklagade jag mig över att man blir nonchalerad som kvinna och jägare. Han såg spåren och konstaterade att jag hade rätt. Hur ska man då vara för att bli respekterad? Man måste bete sig lite (eller mycket) som en man. Vill man det? Nej egentligen inte! Detta är nog inte unikt. Tror att kvinnor inom alla våra mansdominerade områden måste förändra sin personlighet vare sig vi vill det eller inte....
Dagarna blir kortare och kortare. Den här solnedgången tagen kl 17. 00. Men på Söndag blir det vintertid. Sommartid eller vintertid alltid samma diskussioner varje år, hur blir det. Blir dagen längre på morgonen eller eftermiddagen. Tjänar vi eller förlorar vi en timmes nattsömn eller klockan skulle egentligen ha varit... Men för jägaren blir det ingen sovmorgon, solens uppgång förändras inte. Eller hur var det.............
Måste förundras över denna syn, eller synen hade nästan passerat när jag kom på att jag höll i kameran. Inga scoop här inte. Detta är slutet av korpflocken som passerade över mitt huvud hemma på gården. Jag räknade till femtio och beräknade att det var minst hundra stycken.
En skithög som jag aldrig sett förut. Enligt uppgift från en björn som ätit ben. Den mörka delen där under ser ut som björnspillning. Men nya upptäckter är intressanta. Rykten om att det florerar varg lite här och där gör att man blir lite misstänksam. Spillningen här är inte från något djur i Stockfors utan det låg på vägen mellan Matojärvi och Kärrbäck. Snart kanske vi får skrota hundarna och Astron. Nästa jaktliga hjälpmedel blir att skaffa en radiostyrd japansk
Historisk spårhyvel som användes för att göra basvägar för hästtransporter. Spåren vattnades med islåda. Det underlättade för hästarna med deras tunga last. Däremot blev det nog fart i nedförsbackarna. För att undvika detta användes myrstackar som halkbekämpningsmedel i spåren för att bromsa hastigheten. Sen så fanns det väglagare som hackade brinkar och lagade hål med snö och vatten. Det är nog många som passerar detta utan att veta eller förstå dess historia. Precis som jag som precis har fått en ny kunskap.
Lördag var en strålande dag med harjakt på schemat. Vi kan säga att hunden hade en knapp med on - off på. Alltså antingen jakt eller vila. Hon började med jakt och hittade en hare. Tur var det för jag har aldrig jagat hare på mina jaktmarker och hare ser man inte varje dag. Men haren lurade hunden så vi fick vara nöjda med att höra drevet. Sen att kunna se på astron var hunden är och hur den söker gör det ännu intressantare. Det öppnas en helt ny värld. 
Snön har kommit. Hittade en väg på jaktmarken där ingen kört ännu. Så här i älgjaktsuppehållet kan det vara intressant med lite spår spaning. Resulterade i ett tjäderspår och nära till fastkörning när snön började att ta under bilen. Då hör det till saken att sommardäcken fortfarande är på. Allt händer så plötsligt och nästan oväntat. Gräsklipparen står fortfarande framme. Det kanske beror på att man önskar att man kan styra över tiden. Tänk om stenåldersmänniskan visste vilket jobb man skapat sig i framtiden. Förutom att samla mat för vintern måste vi ta in trädgårsmöblerna också. Vad kommer framtidsmänniskan att skapa ?
Kan inte låta bli att förundras över våran tillgänglighet. Man kan tycka illa om det, men man bestämmer faktiskt själv. Och vad bestämmer man? Mobilen får följa med påslagen eller ev. på ljudlöst. Ringer det och man hör signalen måste man svara eller ser man ett missat samtal måste man ringa upp. Behovet är skapat! Man behöver bara utgå ifrån sig själv hur irriterande det är när någon inte svarar. Var jag tvungen att svara här blodig upp till armbågarna ? Nej, men ändå så gjorde jag det. Hur många gör detsamma, och hur många har fått vända hem för att de glömt telefonen?
Lördag morgon upptag och ståndskall som övergick till gångstånd. Tänk så härlig känsla att höra detta. Hade verkligen hoppats att äntligen få en chans att skjuta för honom. Söndag sista dan innan jaktuppehållet var inte någon höjdardag. Rock fick hemlängtan och med Astron kan man se att en hund också väljer lättaste vägen i dubbel bemärkelse. Där står jag i skogen och hör en högljudd älgtjur inte allför långt från mig. Ja vad gör man, snabbt samtal hem om att få hunden tillbaka skjutsad och släppt på den plats han avvek från. Många tankar om vad som är bra och dåligt men det kändes bättre med skjuts till skogen än hemgång. Hunden var tillbaka och vi fortsatte åt det håll jag hörde älgen. Han var inte så glad och alert tittade mest vart jag var. Förstod problemet, färsk björnskit. Tror han har större respekt för björn än jag och det vill inte säga lite. Men älgen var kvar och innan vi kommit på spåren small det hos närmsta passare. Älgen sprang in i snåren, vi avvaktade och Rock fick söka och skälla på död älg.