Fler vårtecken som inte är från Kvikkjokk men hade jag varit snabbare med kameran hade jag fått en bild av en "fjällstare". Vädret har tagit hårt på vintern och från en snötäckt gräsmatta hemma är det nu nästan helt bart. Säkert ställe att se de första tranorna är på Gammelmoira om det nu är så det stavas på pitebondska, en dialekt som försvinner mer och mer. I helgen har vi haft språkträning en timme om dagen där allt som sas skulle vara på bondska, man var helt slut efter den timmen och mot slutet blev det inte mycket sagt.
Redan för 40 års sedan var det ovanligt att höra ett barn prata bondska såvida dom inte kom från någon närliggande by. Jag är inte uppvuxen med dialekt utan för mig blev det brytning av Pitefint som det kallades. Alla vill bevara sitt språk och det känns viktigt att dialekterna lever kvar. He jär leisamt om hä dåij bort.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar