Midsommar i Kvikkjokk

Det är just såna här kvällar man återigen blickar bak på sommarbilderna. Skillnaden i temperatur är 51 grader. Klimatförändringen känns avlägsen och egentligen känns -31 rätt så normalt för årstiden. Det är bara att kärra in ved och elda. Man sitter inne och småfryser och tanken for till skoterturerna på fjället när man bott i tältkåtan, när kylan har varit värre än just nu. Då känner man verkligen när elden brunnit ut! Frukosten såna gånger består av kaffe kokt på snö och kaminvärmd mjukkaka. Man kan fundera om man är riktigt klok. Men det är väl erfarenheter och äventyr som skapar minnen. Minnen som nu fick mig att uppskatta att jag i kväll kan lägga mig i en varm och skön säng.

Fotobok

Idag finns det verkligen möjligheter att vara kreativ. Tänk att kunna utforma sin egen bok med foton och text. Idag kan alla bli författare och varför inte, det sitter nog många ute i stugorna som har just det. Idol, lets dance. Om det inte redan finns kanske det vore en idé med ett forum för att upptäcka den anonyma författaren som vill men inte tagit steget fullt ut. Eller bara något extra att ge nära och kära. Den här ska någon få som en försenad julklapp och jag hoppas att den personen blundar nu....

Julledighet

Det blev en fridfull jul och tomten kom med en extern blixt till kameran. Det stod faktiskt på önskelistan och inomhus bilderna kanske blir lite bättre. Men som amatör inom fotandet har jag nu insett att jag måste läsa instruktionerna både på kamera och blixt. Jag tillhör dom som prövar innan jag läser. Lördag tog jag en tur på skidor med hund, bössa och kamera och den klara himlen gav hopp till att söndagen kunde bli en alldeles förträfflig dag. Men icke, snön den vräkte ner. "So what" det fick inte hindra en motionsrunda som inte är helt lätt för en setter som isade under fötterna. Vi fick i alla fall se en järpe som Grip stötte upp. Nu känns det rätt ömt i fötter och armar och det är bara att inse att att kroppen är otränad för skidåkning. Har sett ett fint träningssredskap, kanske byter ut motionscykeln som stått orörd i ett antal år....

God Jul

Dan före dopparedan. Är lika med ingen rast och ingen vila. Väntan är lång efter julstämningen men den kommer säkert. Ibland kan man tänka, idag finns det inget tänkvärt att skriva om men på något sätt dyker det upp saker vart efter man skriver. Det handlar om att landa och reflektera. Min reflektion från den här dagen var att jag faktiskt stod och tittade på en form med färdig Janssons frestelse. En frestelse som jag stod emot. Nu i efterhand blir man lite påmind om livet som inte alltid är ett liv, där saknaden av det fridfulla blir till en önskan som kanske inte uppfylls. Med det önskar jag alla en fröjdeful jul, verkligen alla och hoppas att julfriden infinner sig. God jul från mig till er!!!

Jakt ett liv

Levande eller död. Det är inte helt självklart att lägga ut bilder på döda djur idag, det får i alla fall inte vara för mycket blod. Sen är det förståss olika känslighetsgrader, björn, varg och andra söta djur berör lite mer än en död fisk för att inte tala om hur legalt det är att döda myggor. Vem har satt ribban kan det vara människor som själva går ut med brev till jägare som innehåller hot om stympning på ett sätt som inte ens en jägare skulle falla sig in att behandla djur. Men vi kanske inte är gulliga nog. Vi kanske måste göra om ordspråket "en ulv i fårakläder" till en "jägare i ulvakläder". Skulle vi bli mindre påhoppade då.......

Dokumentation

Stockfors byastuga i sommarskrud, nu ser det lite annorlunda ut granen lyser men allt annat är i mörker. Det är många som svettats därinne inte bara av mjukkaks och tunnbrödsbak. Under olika epoker i Stockfors historia har olika arbetare bott i stugan. Den senaste epoken var på somrarna när det flottades i Stockforsälven. Byn har fått tillgång till en film från
50-talet när flottarna åkte i sina forsbåtar ner för älven. Tuffa män. Filmen visar också den gamla dammbyggnaden. Så värdefullt, undrar om filmaren tänkt till om dokumentation eller var det för att visa den fina kameran. Förmodligen var det nog ren tur och tanken var nog inte att det skulle bli till ett historiskt värde idag. Hur många har tänkt att de ska fråga någon äldre person om deras historia innan det är försent, och hur många har upptäckt att plötsligt var det försent....

Carpe Diem

Lever man som man lär? Inte alltid eller kanske allför sällan. Det vardagliga flyter på och man glömmer att ge varandra uppskattning och något snällt ord. Idag kom tanken. Hur bra är jag på att ge andra uppskattning? Mitt svar var inte bra. Jag lovade mig själv att jag måste bli bättre.
Och vad händer samma kväll på vårat personalmöte jag fick ett fint paket av de anställda där det stod "till världens bästa chef". Det värmde och innehållet värmde. Nu ska den fina presenten hängas upp på en plats för att påminna mig och andra om att fånga dagen.

Tänkvärt

Har nyligen blivit påmind om en tänkvärd sak. Man ska akta sig för att döma utifrån sin egen självbild. Fattiga kanske dömer rika, vackra dömer fula, intelligenta dömer dumma. Eller kanske tvärtom. Sen kan man fråga sig vad är intelligens? Sunt förnuft, klokskap, lätt för att lära, lätt för att minnas eller lätt för att bara flyta med. Det är kanske fler än vi tror som bär på intelligens.

Men det viktigaste är nog "mångfald" tänk om alla människor endast haft lätt för att minnas. Minnen är något som har hänt och om inget händer vad ska vi då minnas?

Mammas ögonsten

Tänk detta boende vilka möjligheter att själv kunna välja tomten. Oavsett det är sommar och semester eller höst och jakt. Tack vare att vi fått låna mammas lilla husvagn som har rätt bredd för att köra efter vägen till Kvikkjokk har några helger per år blivit lyxresor. Särkilt uppskattat efter att man i många år tillbringat utflykterna i tältkåta. Men tältkåtan har sin tjusning och det är dom minnena man kommer ihåg. Snöstorm på fjället, -32 grader när allt är fruset och man får nattvaka över elden. Men också alla soliga dagar där man kan njuta över en utsikt som är välvald för just den resan. Och tryggheten att boendet följer med på skoterkälken. Så än har inte kåtan tjänat ut och den står sig bra i konkurrensen om vad som är det bästa boendet.

Grip och jag

Då var det lördageftermiddag. Den efterlängtade dagen i dagsljus blev en kort men bra dag. Vädret gick att trotsa fastän jag gjort bort städningen i veckan. Dimmigt och snö men en behaglig temperatur. Vi möttes av en orrflock och helt klart blir motivationen lite allvarligare. Tänk att man kommer precis när de råkar sitta just där. En stående fågelhund med orre i topp inte helt rätt, han kände men såg inget. Men han blev upptäckt och då vet man vad som händer, det var bara att fortsätta förföljandet. Jag hörde och såg dom lite längre bort men sen var dom som uppslukade, inte helt ovanligt. Men jag var glad och hunden och var glad, jag fick motion och hunden fick motion så vi gör ett nytt försök imorgon och båda får hoppas på en ännu bättre dag.

Tegsnäs

Saknar dagsljus, idag gick solen upp 09:16 och ner 13:33 och jobbar man dagtid så passerar dagen i ett mörker. Sen en rad av uppbokade helger, det gör att behovet av att komma ut i naturen känns ännu mer påtagligt. Älgjakten är slut. Men till helgen är jag ledig och då plockar jag fram skidorna. Snön ligger och jag hoppas att det tunna snötäcket ligger kvar. Bössan, Grip och kameran och förstås en stor termos kaffe tar jag med, sen får jag se vad som händer. Jag är glad att bara få komma ut. Men då var det, hur blir vädret? Mitt alternativ till sysselsättning är städning, och det kan faktiskt få många med mig att trotsa vädret....

Hova

Hemma efter en snabb resa till Västergötland. Förstås ingen snö men vi kom med minusgrader. Snöbär och nyponbusken såg ut som om dom överraskats av frosten och kanske också tuppen. Men det var inte det enda som blev tagen på säng, Anna hade inte väntat oss på sin födelsedagsfest. Hon tyckte att allt blev jättetokigt. Och med den fina present hon fick av nära och kära kan det hända att de här motiven hamnar på bild fler gånger och förstås också tuppen.

Miljonstämpling

Trevligt inslag i våra marker är nog dessa torrstubbar särskilt när de bär spår av människan. Det här trädet bär flera spår förmodligen från miljonstämplingen i slutet av 1800-talet, Kungliga Domänverket sålde då skog på rot. Träden som såldes stämplades på två ställen i brösthöjd och en vid roten. På andra bilden kan man se bläckan där stämplingen slogs in. På tredje bilden kan man se rotstämpeln som var en kontroll att endast stämplade träd avverkades.
Sen kan man fråga sig varför detta träd kvar står kvar, orsaken kan vara fjärde bilden. Man kan se att det är yxhugg i trädet, förmodligen lät det inte bra när man slog i stammen. Yrkesfolket då slösade inte tid och kraft på att hugga ner ett träd som var ruttet och värdelöst. Historien forsätter. Första stocken på trädet ca 6 meter var den del som användes, den bilades till fyrkantiga bjälkar och drogs sedan ner till närmaste flottningsled. Vid kusten samlades bjälkarna ihop för att med båt exporteras bl.a. till England. Om vi besöker England och ser ett gammalt hus med trädetaljer så kanske det andas gammal norrländsk fura.

Grip

Något försummad i älgjaktstider, men det var inte tanken när han hamnade i Stockfors. Historien om honom var att jag köpte och hämtade honom i Älvdalen då ett år gammal. En mycket blyg och försiktig herre, det var inte med glädje han följde in i bilen för resan norrut. Han tryckte sig mot bakluckan i bilen och verkade misstänksam. Mellan Lillhärdal och Sveg på en ödslig avfart stannade vi för att ta ut hunden. Han såg lite underlig ut när jag skulle öppna bakluckan. Jag såg i ögonen att han skulle rymma så jag gjorde mig beredd och stoppade fingrarna i halsbandet, han slet sig med koppel och rusade iväg. Ropade några kommandon men inget som han lyssnade till. En främmande hund på vift på främmande marker. Vid ett tillfälle var vi nära men när han såg oss rusade han iväg. Efter fem timmar och tio mils körning gav vi upp. Det var bara att ringa till uppfödaren. De kom och efter en timme lyckades dom kalla in hunden med hjälp av sina egna hundar. Det blev nonstop körning hem, och koppel två varv runt handleden. Efter en vecka gjorde jag det första nervösa försöket till släpp och det gick bra. Han är nu en Gordon setter på fem år och en trevlig familjemedlem som har en historia i bagaget...

Grattis Anna

Här var vi på jakt tillsammans.

Idag den 25/11-09 vill jag skicka många Grattis kramar till Anna, min dotter som faktiskt fyller jämna. Utflyttad norrbottning som jobbar inom skogen och har fått vänja sig med att det finns annat än tall och gran, snön ligger max en dag, Skråmträsk ludderna är för varma och förstås Tegsnäs skidorna är det ingen idè att ta ner. Saknaden av en stuga har löst sig fast utsikten är inte en fjällsjö utan ett "innanhav" och förstås så står den timrade bastun där.

Hon skickade några snälla ord igår, och den här länken.
http://www.tackfilm.se/?id=1259061229741RA13
Radiotjänst börjar att bli rätt så avancerad. (Och här är det mig dom hyllar) :-)

Ripjakt

Mörker både till och från arbetet. Kameran följer inte längre med i bilen. Känns lite tungt att fotandet lagts åt sidan i väntan på ljusare tider eller lediga dagar. Men tiden går snabbt och tankarna går till ripjakten på fjället. Räknar man bakåt så är det inte längre dit än älgjaktstarten i September, och planeringen någonstans där i mitten. Tänk när man står där på parkeringen lastar av skotrarna och gör sig klar för resan som här till Miekak, 20-25 minus i 4,5 mil. Väl framme komma in i en stuga få sig något till livs ta fram kartorna och göra en plan för nästa dag. Njuter av att man är otillgänglig helt ovetandes om vad som händer i världen, utan ström, rinnande vatten och andra bekvämligheter. Tänk att strapatser kan vara avkopplande. Man är här och nu och kan inget annat göra.

Öster Malma

http://www.jagareforbundet.se/Oster-Malma/Om-Oster-Malma-/Historia-/

Detta bara en del av Öster Malma visserligen från Maj månad när vitsipporna blommar likt maskrosorna hos oss. Helt olikt våran miljö, där finns vildsvinen som en del av det vilda djurlivet. Efter en helg i denna faktiskt till synes ödsliga del av Sörmland finns det natur och vilt som är rätt facinerande även för en norrlänning. Ekar, bok, lind, slånbär, kronhjort,dovvilt och kanin är en del som vi bara läst om i böcker. Viltvård var med på programmet för den nationella träffen för JAQT-kvinnligt nätverk och det är inte helt lätt att omvandla viltvård från söder till norr. Vi har inte samma förutsättningar eller är det bara som vi tror? Detta är en plats som är värt ett besök. Fin natur, god mat och trevliga människor. Erfarenhet som kanske kan leda till nya idéer på våra villkor.....

JAQT

JAQT är inte bara jakt. Nu pratar vi socialt kontaktnät, här var vi inbjudna på en tur med hundspann, grillning i kåta och fika till kaffet. Vi har alla något att bjuda på när tillfälle bjuds. Hur ofta hör vi att karlarna anordnar något? Men det kanske vore en idè även för dom. Viltmiddagar och GPS kurser inte helt fel. Man kan ibland tyda deras blickar att de gärna vill vara med på våra träffar. Det kanske i säg är en idè, vi får kanske öppna dörren och visa hur bra det kan va att "nätverka". Jag åker till Öster Malma på nationell träff för JAQT-Kvinnligt nätverk i helgen. Det blir intressant få höra vad som händer runt om i Sverige. Kvinnliga jägare ökar, tur är väl det. Tänk vilken kvalitet när det som här i Älvsbyn har anordnats tema dagar med jakt på ett av våra äldreboenden. Inte lätt bli gammal tappa sina vänner och inte kunna prata jakt. Tur vi har kvinnliga jägare inom omsorgen som kan sprida lite ljus i vardagen för en åldrande jägare..........

Minnen

Jag har kämpat i snart en vecka för att ladda ner ett bildspel, men jag får ge mig. Det började med en rensning i bildarkivet och sen fastnade jag i sommarens fjällbilder. Man kan säga att det är en medicin för denna ej dödliga men kroniska sjukdom "fjällsjukan. Fjäll, snö, sol och som här fylld av lugn och tystnad leder en direkt till cybersspace. Vad står det om fjällbinka och isranunkel? Det är bara att googla. Nästan pinsamt att tala om för dom yngre att när jag var liten fanns bara en tv kanal, och det enda barnprogram jag mindes var Humle och Dumle. Skulle man mäta ålder i det, så tillhör man helt klart stenåldern. Men jag får väl säga, ialla fall till mina barn "ni kan vara stolta, jag försöker i alla fall följa med i utvecklingen". Frågan är hur mycket information det ryms i en människohjärna, eller hur mycket kan man plocka ut...

Cygnus cygnus

Sångsvan ett ståtligt och kungligt djur. Kanske kunglig i dubbel bemärkelse, Det finns en viss koppling till att den var vanlig på matbordet i de fina salarna. Jakt på svan tillhörde "den stora
jakten" och den var förbehållen kungligheter och dess närmsta priviligerade. Förr var det mindre vanligt med svan, nu finns dom i varje liten tjärn grobba. Varje morgon när jag passerat bron över Pite älven har det simmat ett antal svanar i älven. Tankarna går till tidigare år, man försöker att minnas. Ska dom verkligen vara kvar här nu! I morse var det -15 och det flöt isflak på älven. Så tydligen har dom lite begrepp, svanarna var borta. Det är nog inte bara svanarna som fattat, gräsklipparen blev flyttad från "gräs"mattan idag..

Vinterdag

Jobbat hemifrån idag. Vilken vinterdag! Tänk om alla hade en sån här vy från kontorsfönstret. Jag är nog glad att det inte är så. Ifjol vid samma tid med hemma jobb hade jag älgar i skogen här bakom bastun. Då blev det att snabbt byta kläder, koppla hunden och hämta bössan. Hunden gjorde vad han skulle men jag lyckades inte ta mig fram tillräckligt nära, det stannade där det var som mest risigt och surt. Det drog iväg och sen började det att skymma. Men arbetet kunde inte vara, så det blev ett kvälls och natt jobb. Idag har jag försökt att undvika att titta in i skogen ifall.....

Ryggtjärn

Vår is på Ryggtjärn. Nu är det höst is på samma tjärn och inte är den helt säker. Jag trodde inte att Rock gav sig ut på blöta, hala och svaga isar. Förut var man lyckligt ovetande om vad hunden hade för sig. Men nu tittar man med andan i halsen på hur spåren går rätt över den svaga isen på Ryggtjärn för att sen passera Stockforsälven. När det kommer upp att "hund sitter" på Astron måste man blunda och hoppas att nästa gång man tittar så har hunden förflyttats. Det gick bra i helgen men jag tror jag undviker närheten av svaga isar tills dess att det frysit på ordentligt. Det är väl det enda spännande jag har haft i helgen...

Fotomodell

Detta händer endast en dag som inte är en jaktdag. På ca 6o meter stod den och tittade på mig i nästan fem minuter, jag kunde lugnt fota och hann till och med byta objektiv på kameran.

Men man får vara glad att man ser någon älg och minnas det till helgen när det blir dags att släppa hunden igen.

Dimma över jakten

Alla dagar är definitivt inte soliga. Lång sammanfattningen av helgens jakt. Lördagen började rätt lungt för Rock och mig. Sen hände det lite saker och Rock hittade färska spår som av de manliga jägarna var av två djur, ko och kalv. Jag såg spåren och konstaterade att det var även ett till vuxet djur. Hunden for efter spåren och jag kunde följa honom på Astron. Förstod att det var hett när han passerade hemmet på 300 m utan att få hemlängtan. Efter några kilometer var det fast ståndskall på fel mark. En från grannlaget gick på det men när hunden fick se en främmande människa lämnade han älgarna. En hunds ära är sårbar i andras ögon. Men för att återgå till spåren av två djur som var tre, ack vad jag fick strida. Sida vid sida med jaktledaren på en noggrannare spårutredning beklagade jag mig över att man blir nonchalerad som kvinna och jägare. Han såg spåren och konstaterade att jag hade rätt. Hur ska man då vara för att bli respekterad? Man måste bete sig lite (eller mycket) som en man. Vill man det? Nej egentligen inte! Detta är nog inte unikt. Tror att kvinnor inom alla våra mansdominerade områden måste förändra sin personlighet vare sig vi vill det eller inte....

Vintertid

Dagarna blir kortare och kortare. Den här solnedgången tagen kl 17. 00. Men på Söndag blir det vintertid. Sommartid eller vintertid alltid samma diskussioner varje år, hur blir det. Blir dagen längre på morgonen eller eftermiddagen. Tjänar vi eller förlorar vi en timmes nattsömn eller klockan skulle egentligen ha varit... Men för jägaren blir det ingen sovmorgon, solens uppgång förändras inte. Eller hur var det.............

Corvus corax

Måste förundras över denna syn, eller synen hade nästan passerat när jag kom på att jag höll i kameran. Inga scoop här inte. Detta är slutet av korpflocken som passerade över mitt huvud hemma på gården. Jag räknade till femtio och beräknade att det var minst hundra stycken.
Det var nästan som en solförmörkelse. Varken jag eller någon annan som jag pratat med har varit med om detta inte ens på soptippen. Kändes lite skrämmande, nästan som taget ur en skräckfilm. Tänk att en fågel som korpen förknippas med olycka , död och osaliga andar.
Frågan är vart kom dom ifrån, det kanske ligger en hund begraven...

Spillning

En skithög som jag aldrig sett förut. Enligt uppgift från en björn som ätit ben. Den mörka delen där under ser ut som björnspillning. Men nya upptäckter är intressanta. Rykten om att det florerar varg lite här och där gör att man blir lite misstänksam. Spillningen här är inte från något djur i Stockfors utan det låg på vägen mellan Matojärvi och Kärrbäck. Snart kanske vi får skrota hundarna och Astron. Nästa jaktliga hjälpmedel blir att skaffa en radiostyrd japansk
"plåt(t)hund" som går, springer och skäller på kommando. Eller det kanske är ett tips till någon svensk innovatör istället....

Spårhyvel

Historisk spårhyvel som användes för att göra basvägar för hästtransporter. Spåren vattnades med islåda. Det underlättade för hästarna med deras tunga last. Däremot blev det nog fart i nedförsbackarna. För att undvika detta användes myrstackar som halkbekämpningsmedel i spåren för att bromsa hastigheten. Sen så fanns det väglagare som hackade brinkar och lagade hål med snö och vatten. Det är nog många som passerar detta utan att veta eller förstå dess historia. Precis som jag som precis har fått en ny kunskap.

Harjakt

Lördag var en strålande dag med harjakt på schemat. Vi kan säga att hunden hade en knapp med on - off på. Alltså antingen jakt eller vila. Hon började med jakt och hittade en hare. Tur var det för jag har aldrig jagat hare på mina jaktmarker och hare ser man inte varje dag. Men haren lurade hunden så vi fick vara nöjda med att höra drevet. Sen att kunna se på astron var hunden är och hur den söker gör det ännu intressantare. Det öppnas en helt ny värld.

Däremot får man påminna sig själv om att lyssna när det står att "hund har ståndskall " så man inte fastnar för djupt i teknikens värld.

Snö

Snön har kommit. Hittade en väg på jaktmarken där ingen kört ännu. Så här i älgjaktsuppehållet kan det vara intressant med lite spår spaning. Resulterade i ett tjäderspår och nära till fastkörning när snön började att ta under bilen. Då hör det till saken att sommardäcken fortfarande är på. Allt händer så plötsligt och nästan oväntat. Gräsklipparen står fortfarande framme. Det kanske beror på att man önskar att man kan styra över tiden. Tänk om stenåldersmänniskan visste vilket jobb man skapat sig i framtiden. Förutom att samla mat för vintern måste vi ta in trädgårsmöblerna också. Vad kommer framtidsmänniskan att skapa ?

Alltid tillgänglig

Kan inte låta bli att förundras över våran tillgänglighet. Man kan tycka illa om det, men man bestämmer faktiskt själv. Och vad bestämmer man? Mobilen får följa med påslagen eller ev. på ljudlöst. Ringer det och man hör signalen måste man svara eller ser man ett missat samtal måste man ringa upp. Behovet är skapat! Man behöver bara utgå ifrån sig själv hur irriterande det är när någon inte svarar. Var jag tvungen att svara här blodig upp till armbågarna ? Nej, men ändå så gjorde jag det. Hur många gör detsamma, och hur många har fått vända hem för att de glömt telefonen?

Älgkontakt

Lördag morgon upptag och ståndskall som övergick till gångstånd. Tänk så härlig känsla att höra detta. Hade verkligen hoppats att äntligen få en chans att skjuta för honom. Söndag sista dan innan jaktuppehållet var inte någon höjdardag. Rock fick hemlängtan och med Astron kan man se att en hund också väljer lättaste vägen i dubbel bemärkelse. Där står jag i skogen och hör en högljudd älgtjur inte allför långt från mig. Ja vad gör man, snabbt samtal hem om att få hunden tillbaka skjutsad och släppt på den plats han avvek från. Många tankar om vad som är bra och dåligt men det kändes bättre med skjuts till skogen än hemgång. Hunden var tillbaka och vi fortsatte åt det håll jag hörde älgen. Han var inte så glad och alert tittade mest vart jag var. Förstod problemet, färsk björnskit. Tror han har större respekt för björn än jag och det vill inte säga lite. Men älgen var kvar och innan vi kommit på spåren small det hos närmsta passare. Älgen sprang in i snåren, vi avvaktade och Rock fick söka och skälla på död älg.

Nu blir det vila. Men björnjakten fortsätter och vi borde faktiskt skjuta björn på Stockforsmarken.

Allers

Reportage i Allers nr 41 veckans nummer, ja det händer saker. Hade jag för några år sagt till min mamma att hon skulle vara med i Allers hade hon nog inte trott mig. Tror inte att min mamma någonsin hade räknat med att kunna läsa om sig själv i en tidning som alltid funnits i ens närhet. Där ser man vad jakten kan ge för överraskningar. Jag övertalade henne att hon skulle ta jägarexamen om inte annat för att veta mer när hon följde med på pass. Hon tyckte det var opassande för en "gammal kärring" som hon. Nu som jägare sen 3år tillbaka är hon en förebild för alla som börjar komma upp i åren. Hur påverkas människor när man hör av andra att man kan bli för gammal för att göra nya saker. Åldern ska inte påverka och det är aldrig försent att lära...

Fästing

Fästingen är inte unik men här är den inte så vanlig på våra husdjur. Rock som är gråhund och drabbad av ett antal besvärande fettknölar fick något underligt var det en vårta? Det var vad jag trodde för ett par veckor sedan.
Men igår kväll upptäckte jag en till och blev lite orolig att det var en allvarlig sjukdom. Efter en noggrannare undersökning började jag ana vad det var. Vad gör man, visste att det fanns en fästingplockare någonstans i huset. Fick ge upp sökandet tog en pincett och gjorde som man läst om. Men jag missade något man skulle akta sig för nämligen att nypa i kroppen. Nu fick jag i alla fall ut den med huvud (tror jag). Vi har varit förskonade men nu har jag garderat mig och införskaffat en fästingplockare. De är rent ut sagt vedervärdiga och för vem finns dom?

Hemlängtan

Hör då och då utflyttade ungdomar med hemlängtan. Det kan vara längtan efter släkt, vänner, miljön, sommar, vinter och snö. För dom är det nya livet på annan ort med jobb, familj, hus och kanske barn. Det som en gång var en jakt på jobb, kärlek eller äventyr blir till en vardag. Hur tacklar man en smygande hemlängtan. Palt till middag eller en liten skogslunch över eld på gräsmattan. Tur man bor där man bor annars hade jag nog kännt mig som den här Eken som är på fel breddgrad och blivit till en buske. Man kanske kan likna en utflyttad norrlänning med en Ek i Stockfors.